Ekologisk grönsaksodling på friland och ekologisk potatisodling

Ekologisk grönsaksodling på friland

Ekologisk grönsaksodling på friland kräver fleråriga växtföljder med baljväxter och gröngödselgrödor, alternativt växtföljder där vall eller fleråriga foderväxter ingår.

En ensidig växtföljd kan gynna ogräs och skadegörare. Även odlingssystem, såtid och beståndets etablering har betydelse.

Tillför organiskt material och anpassa jordbearbetningen efter gårdens förutsättningar.

Använd ekologiskt utsäde i första hand; utbudet som företag anmält för yrkesodlare i Sverige finns i OrganicXseeds. När individuellt undantag krävs ska beslutet finnas före sådd, sättning eller plantering.

Hindra fröogräs från att blomma och fröa av sig. Fröbanken kan ge problem under flera år. Rengör maskinerna mellan platser.

Anlägg ettåriga eller fleråriga blomsterremsor för att öka den biologiska mångfalden i grönsaks- och bärodling med få andra växter.

Ekologisk potatisodling

Vid ekoodling av potatis behöver du en bra växtföljd, tillgång till bevattning och motståndskraftiga sorter. Du behöver också särskilda maskiner och goda kunskaper om potatisodling.

Jorden behöver vara lucker. Lättare mo- och svartjordar passar för potatis, medan styva leror är olämpliga.

Låt minst fyra potatisfria år gå mellan potatisgrödorna. Ta bort spillplantor och bägarnattskatta som kan hålla potatissjukdomar vid liv. Sprid inte avrens från lagring eller sortering på fälten.

När vall ingår i växtföljden behöver du beakta risken för knäpparlarver. Sätt potatis först tredje året efter vall. Bearbetning och bekämpning av gräsogräs kan minska larvförekomsten.

Potatisbladmögel är ett allvarligt problem i ekologisk odling. Välj sorter med resistens mot bladmögel samt tidig utveckling och mognad. Förgro eller väck utsädet för jämn och snabb uppkomst.

Vid kupning ger ett något större radavstånd mer jord att föra över i drillen. Jorden skyddar knölarna mot brunröteinfektion.

Den ekologiska journalen ska innehålla uppgifter om sådd, sättning och plantering samt skörd. Skördeposten omfattar datum, gröda, mängd och produktens ekologiska status.

Blastkrossa omkring två veckor före skörd och ta upp potatisen när den är skalmogen. Väntar du längre kan skador av knäpparlarver och lackskorv öka. Skörda under torra förhållanden och vid temperatur över tio grader för att undvika mekaniska skador.

Tillstånd för bevattning och vattenuttag

Bevattning kräver i de allra flesta fall tillstånd från mark- och miljödomstolen. Mindre vattenuttag kan i vissa fall anmälas till länsstyrelsen. Även uttag ur en egen borrad brunn behöver oftast tillstånd, eftersom andra brunnar kan påverkas.

Ansökan om bevattningstillstånd ska innehålla:

• hur mycket vatten du söker tillstånd att ta ut,
• en miljökonsekvensbeskrivning,
• en utredning om vattentillgången,
• en beskrivning av övriga vattenförhållanden,
• en förteckning över dem som berörs av vattenuttaget.

Om sjön eller vattendraget måste regleras för att magasinera vatten behövs tillstånd både för regleringen och för bevattningsuttaget. Ett tidigare tillstånd för reglering till ett kraftverk täcker inte automatiskt bevattning. Sök ett nytt tillstånd när sjöregleringens ändamål ändras.

För en vattentäkt eller ledning på annans mark kan du teckna avtal med markägaren. Om parterna inte kommer överens kan mark- och miljödomstolen ge tvångsrätt mot ersättning för intrånget.

Länsstyrelsen kan begränsa vattenuttag under torrperioder. Besked kan gälla hela länet eller vissa vattendrag och kan vara rekommendationer eller andra beslut.

Flera bevattnare kan bilda en bevattningssamfällighet för att fördela vattnet och samordna tillståndsansökningar.

Integrerat växtskydd: observation, beslut och ansvar

Integrerat växtskydd, IPM, innebär att förebygga problem, bevaka skaderisken, behovsanpassa åtgärden och följa upp resultatet. Alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska tillämpa IPM.

Överväg alla metoder och välj icke-kemiska metoder när de är lämpligast. När flera alternativ finns för samma syfte ska du så långt möjligt välja den minst skadliga metoden eller produkten.

Om du väljer växtskyddsmedel behöver du kontrollera produktbeslut och märkning. Dokumentera sedan användningen i sprutjournalen med de ordinarie behandlingsuppgifterna.

Anlitar du någon för sprutningen delar ni på ansvaret för IPM. Kom överens om vem som ska förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp. Vid kontroll ska odlaren kunna redogöra för vem som fattat bekämpningsbeslutet.

Kontrollera flera platser i fältet. Jordartsskillnader, beståndstäthet och intilliggande vegetation kan påverka angreppsbilden. Regionala uppgifter från växtskyddscentralerna behöver därför kompletteras med den aktuella situationen i den egna odlingen.

Ett sätt att bevaka fältet är att gå diagonalt och undersöka tio plantor på flera ställen.

Låt bevakning, tröskelvärden och beslutsstöd styra bekämpningsbeslutet. Välj ett så skonsamt preparat som möjligt och behandla bara där det behövs, vid optimal tidpunkt.

Väg sjukdomsresistens, växtsätt och vinterhärdighet mot varandra när du väljer sort. Alla önskvärda egenskaper finns inte samlade i en sort, och flera sorter kan för vissa jordbruksgrödor sprida riskerna.

Identifiering och karantänskadegörare

Använd handböcker och bilddatabaser för artbestämning:

• Fälthandboken Skadegörare i jordbruksgrödor gäller fynd i lantbruksgrödor.
• Fälthandboken Skadegörare i jordgubbsodlingar gäller jordgubbarnas skadegörare.
• Ogräs på odlad mark, Ogräsdatabasen och SLU:s Ogräsrådgivaren är särskilda ingångar för ogräs.
• Faktabladen Skadedjur i växthus och Sjukdomar i växthus behandlar växthusodling.
• Växtskyddscentralernas bildarkiv och Växtskyddsinfo ger kompletterande bild- och artunderlag.

Komplettera kontrollerna i odlingen med fällor. Växtskyddscentralerna publicerar regional information och sina senaste fältgraderingar.

Bekämpningströsklar, riskvärderingar och prognosmodeller finns i beslutsstöden för flera grödor. De hjälper till att avgöra om en insats är motiverad och lönsam.

Sverige har skyddade zoner för tre skadegörare: bomullsmjöllus (Bemisia tabaci), kastanjekräfta på äkta kastanj (Cryphonectria parasitica) och koloradoskalbagge (Leptinotarsa decemlineata). För koloradoskalbaggen är enbart Blekinge, Gotland, Halland, Kalmar och Skåne län skyddad zon. Misstänkt angrepp av någon av dessa tre ska anmälas till Jordbruksverket genom myndighetens formulär Anmäl karantänskadegörare.

Resistens och uppföljning

Växla mellan bekämpningsmetoder och växtskyddsmedel med olika verkningssätt. Ensidig användning av samma typ av preparat påskyndar resistensutvecklingen. Grupperingen bygger på hur medlen verkar på skadegörarna.

Bland skadegörarna finns individer som är motståndskraftiga mot en viss typ av medel. Behandlingen gynnar dessa individer. Deras andel kan öka tills bekämpningen inte längre fungerar. Risken varierar med ogräsarten eller skadegöraren och med de metoder och preparat som används. Även biologiska bekämpningsmedel kan omfattas av resistensutveckling.

Hitta preparatens resistensgrupper i följande förteckningar:

• Kemisk ogräsbekämpning redovisar grupper för ogräsmedel.
• Bekämpningsrekommendationer – svampar och insekter redovisar grupper för dessa bekämpningsområden.
• Växtskyddsmedel för trädgårdsgrödor innehåller gruppuppgifter för trädgårdsodling.

Markera misstänkt ogräsresistens på karta som underlag för växtföljd och preparatval.

Använd nollrutor i trädgårdsgrödor och potatis endast vid ogräskontroll. Skadegörare kan gynnas i rutan och spridas utanför den. Förebyggande svampbekämpning är ytterligare en situation där nollrutor inte är ett lämpligt sätt att följa utvecklingen.

Nästa steg

Använd sprutjournalens blankett för behandlingsuppgifterna och läs om växtnäring och ekologisk dokumentation.

Källor